Im a rock-abuser.
Hej på er. Jag hoppas att ni har sovit gott, riktigt gott. Mina dagar har varit fyllda med planer och roliga händelser, så min kropp somnar vid minsta kontakt med en kudde. Gårdagen började ute hos mina morföräldrar där mina kusiner strandade för dagen. Och har ni sett "That's 70's show" då gänget alltid har en vana att sitta runt ett bord och prata, diskutera och knasa sig. Ungefär skulle jag vilja beskriva våra dagar hos mormor och morfar när alla kusiner är samlade. Vi sitter runt ett bord -de flesta har fötterna uppe på stolssitsen och knäna uppdragna vid bröstet- och så turas vi om att skämta, berätta anekdoter, reta Clara (7 år) som är ihop med Calle (cool kille i Västra Husby) eller reta Chrille för hur han gång på gång lägger in stötar på Feffe (tjej på landet). Caroline pratar om hur Clara hittar på rackartyg. Jag pratar om allt mellan himmel och jord -Alicia kommenterar minsta mening- och Philip citerar alla kända hockey/fotbollsproffs som någonsin funnits. Därimellan fäller Clara knäppa-roliga kommentarer om hur hon ska göra barn när hon blir stor, istället för att köpa (adoptera) för att det är så pass dyrt (och en oändligt stor mängd andra tankar som barn har). Alla skrattar. Chrille kommenterar med att retas. Clara slår Chrille. Alla skrattar ännu mer. Jag bara älskar min släkt!
Klockan fyra mötte jag Ida för en smoothie på Coffehouse by George. Jag skulle vilja beskriva Ida som en av de coolaste människorna jag vet. Hon lever livet. Bryr sig om andra. Skrattar så att man själv börjar skratta. Och bara får en att må bra. En flicka med en egen stil och stor hjärta, detta gör henne döball! Ida och jag kör den klassiska "vi-måste-ses-en-dag"-pratet varje dag vi springer på varandra på stan, vilket alltid resultera i "tiden-går-så-fort-och-man-hinner-inte-med,-vi-måste-börja-skärpa-oss-!" Dvs. vi lovar alltid dyrt och heligt att vi snart ska ta oss i kragen och ses men att tiden inte räcker till. Så igår bestämde vi oss för att ta tag i det hela. Vi införde en tradition som lyder: Var 14:e varje månad är det Ida & Louise-dag. Vi träffas då vid ett angivet klockslag på Coffehouse. That's it! Klockrenaste traditionen på mycket länge!
Efter fikan med Ida åkte jag hem och träffade en annan liten trevlig filur! :) Dessutom bestämde Clara och jag att hon ska skicka in ett bidrag till Lilla Melodifestivalen, hon älskar att sjunga och har nämnligen skrivit en egen låt som heter "Balett". Go Girl! Nu ska jag fixa i ordning mig och sedan springa ner på stan för att möta Lovisa! :)
Ha en underbar dag,
Louise
Klockan fyra mötte jag Ida för en smoothie på Coffehouse by George. Jag skulle vilja beskriva Ida som en av de coolaste människorna jag vet. Hon lever livet. Bryr sig om andra. Skrattar så att man själv börjar skratta. Och bara får en att må bra. En flicka med en egen stil och stor hjärta, detta gör henne döball! Ida och jag kör den klassiska "vi-måste-ses-en-dag"-pratet varje dag vi springer på varandra på stan, vilket alltid resultera i "tiden-går-så-fort-och-man-hinner-inte-med,-vi-måste-börja-skärpa-oss-!" Dvs. vi lovar alltid dyrt och heligt att vi snart ska ta oss i kragen och ses men att tiden inte räcker till. Så igår bestämde vi oss för att ta tag i det hela. Vi införde en tradition som lyder: Var 14:e varje månad är det Ida & Louise-dag. Vi träffas då vid ett angivet klockslag på Coffehouse. That's it! Klockrenaste traditionen på mycket länge!
Efter fikan med Ida åkte jag hem och träffade en annan liten trevlig filur! :) Dessutom bestämde Clara och jag att hon ska skicka in ett bidrag till Lilla Melodifestivalen, hon älskar att sjunga och har nämnligen skrivit en egen låt som heter "Balett". Go Girl! Nu ska jag fixa i ordning mig och sedan springa ner på stan för att möta Lovisa! :)
Ha en underbar dag,
Louise
Kommentarer
Trackback
