Nu tar vi nya tag.

www.teasinglucy.blogg.se
Premiärdag för den nya bloggen.
Som en bro över Atlanten.
See you later, Alligator!


We could be heroes, just for one day.

Nu  väntas en såndär underbart bra morgondag. 
Spontanitet, ska strax slänga ihop lite kläder och sticka till Sof.
Bara två veckor kvar till han som dansar i mörkret. Och Stockholmsnatten. YES!

.


Lovers in Japan.

För det första har jag beställt sol till imorgon, det här funkar ju inte! Och så sovmorgon. Min bg-ledare tror att jag håller på att bli tokigt, bokar in ph här och var. Ändå sitter jag där utan något vettigt att säga, pratar bara om annat. Men jag har jättesvårt att slita min inför lovet. Har fått för mig att tiden stannar om jag tvingar den tillräckligt. Är heltaggad och ändå är det ett par månader kvar. Det går fort när man har roligt, det är det värsta. Och innan resan ska vi hinna med en så massa! Om två(!) veckor är det Bruce-natt i Sthlm. Tältning hos Zara med Alexander och gänget. Skärgården. Bli proffs på wakeboard! Födelsedagar att fira. Människor att umgås med. Grillning. Skärgården. Sista minuten-resa. Nätter utan slut. Gitarr vid öppen eld. Dans. Bad. Ännu mer umgås med människor. Glädje. Segla. Gbg. Glass. Nattdopp. Köpenhamn. Konserter. Roadtrips.  MIDSOMMAR. Mysmysmys. Oh just det, sa jag skärgården?!

Idag har vi producerat plugg utan dess like, we're good at it. Skoltrötthet, mjo. Nu ska jag skicka iväg mitt fina lilla mail till LA. Och imorgon får vi finfint besök.

P&K


discover me discovering you,



Jag tycker inte om dessa förbaskade röda dagar. Jag vill ha skola! USA-resan har gjort mig skolsjuk, jag vill inte lämna mitt skåp, datacirkeln, kopieringsmaskinen, människorna. Mina ben har intagit en mesig benhinneinflammation, de är så uppmuntrande till långdistanser att de nu halvt strejkar uppför trapporna. 29 dagar kvar till 18-års dagen, oh ja! SABYIA - I SURRENDER MY SOUL TO A BEAUTIFUL STRANGER. Och så får faktiskt vädret skärpa sig, jag har beställt sol. Imorgon, imorgon!!!

P&K.GODNATT. ♥


Your body is a wonderland


.

You had me at hello


.

I'm a survivor, I'm gonna make it.

Det skulle vara så häftigt att få beskriva gårdagen i ord, jag vet dessvärre inte riktigt hur det skulle gå till. Efter ett par timmars bilresa med genomgång av Beyonces alla låtar var vi alla fyra taggade till max. Fem timmars shopping och ett jäkla spring mellan biblioteksgatans & NKs alla mysiga affärer och en god lunch så var humöret på topp och alla extas. Springandes in i Globen var vi supernöjda med att vi faktiskt skulle kunna se henne utan att behöva kisa, vi köpte ståplatser och även om det var mångamånga framför oss så var vi ändå där. Men precis som Triss, ibland händer det, kom en amerikansk herre fram och drog med oss bakom alla trängandes människor på marken och satte klisterlappar på våra ben. "We're upgrading your tickets. You're VIP, be discreet about it". Och hux flux stod vi inte längre kvar på markplan, trängandes - men nöjda- bakom tusen andra personer, utan längst fram vid en av två små upphöjda plattformer vid scenen tillsammans med tio andra. Hur ska man förklara hur magiskt det var att få höra hennes drag efter andan när hon satt en meter framför oss och skrek "CAUSE I KNOW HOW IT HURTS" ? Eller hur surrealistiskt det var att istället för att behöva zooma in skärpan, vara tvungen att ta ett steg bakåt för att få med hela hennes överkropp på bilden. Obeskrivligt och underbart!

Rysningar av Ave Maria, glädje av Halo, danssug av Single Ladies, styrka av Survivor, insikt av Irreplaceble. Livsglädje, konserter är livsglädje. Jag kan tänka mig att det är som att gadda sig, börjar man - är det svårt att sluta! Och om mindre än en månad är det The Boss, mumsfilibaba! 

Och efter nattkäk på Mc, fyra timmars sömn, skuula och ett underbart möte med J&U så lockar sängen mer än något annat. Sovgottsovgott. ♥




I found God, on the corner of 1st and Amistad.

Man kommer på sig själv att dansa runt på mornarna, att ständigt nynna på melodier och att lägga sig med ett leende på läpparna. :a

Imorse var täcket varmare än vanligt och snoozeknappen lockade mer än aldrig förr. Smidigt kröp jag under täcket och upp till fönstret, genom vilket solstrimmorna lös starkare än tidigare mornar. Med ett ryck drog jag upp var och en av persiennraderna och släppte in världens ljus som fyllde hela rummet. Sofie slog surt täcket över huvudet och kröp djupare in under det. "SÄTT PÅ BEYONCE" morrande hon. And Beyonce there was! Därefter följde ett underbart nationellt prov i matte b, för att mer eller mindre ha tappat all min matematiska glöd under året tog jag mitt förnuft till fånga under gårdagen och gick till Ica och köpte post-it-lappar. Och post-it-lappar, det är motivation det! Därefter gick jag metodiskt igenom sida för sida i min fina mattebok och lyckades förstå mer än jag gjort under dessa tio månader. Jag är nog en av de bättre presterande svenskarna, under stress då förstås.

På tal om tio månader så verkar det som om sommaren i Sverige kan bli lång, bara jag inte missar mina additions så är det helt okej. Det är tyvärr svårare att hitta värdfamilj detta år än någonsin förut, men om vf inte kommer till mig så får väl jag komma till vf. Hihi, jag älskar att ha huvudet fyllt med idéer- jag är bra på att handskas med dem! Bara jag har en idé som jag tror på, ja då kan jag gå in i elden för den. Och på torsdag gäller det.

Nu ska jag krypa ner under det så enormt gosiga täcket och maxa till imorgon, då efterlängtade Beyonce ska ses med tjejerna i huvudstaden. Mums!
Godnattgodnatt! ♥


Strawberry swing and coffee for two.

Lördag, älskade lördag! Dagen började med underbara 1,2 mils löpning i skogen, till följd av detta strejkar mina fötter med blåsor och jag ser kvällens planer på klackskor som en minst sagt utmaning. Men det är väl just utmaningar som är till för att tas?! Imorgon är det mötet med stort m, så overkligt och spännande, läskigt och förväntansfullt. 

Mina föräldrar har genom åren fått höra sin dotter komma hem och förklara att hon ska bli läkare, rockstjärna, advokat, skådespelerska, fotbollsproffs, att hon skulle bestiga det ena målet efter det andra. Mina föräldrar svarade alltid "du kan allt, bara du vill". Därefter har jag formats. Uppväxt med en stenhård tro som skyddar mina drömmar, ger dem inspiration och frihet att växa. Att sedan få konfrontera världen och verkligheten, se hur så skrämmande många nöjer sig, vantrivs men accepterar sitt jobb bara för att. Att ge mig ett sju-till-fem-jobb som inte främjar min inspiration skulle vara att släcka hela min existens. Jag lever efter Snooks filosofi, jag vet inte vart jag ska- men jag ska ta mig dit. Äventyret i USA är en av drömmarna och den är äntligen påväg att förverkligas.

Nu står städning på schemat, sedan hem till L och vidare till M för en riktig toppenkväll! ♥
P&K


i should know her, i made her up.


Och såhär mycket kan vi uträtta under en mattelektion.
Äntligen, äntligen, äntligen helg.
Bara en hög med rättskunskap och spanska kvar.
Och så en nattgäst som har hittat hit, det tycker vi om.
P&K

Or are we dancers, question mark


 
En hög med spanska och filosofi. Men med en hallonsmoothie och bruce så görs även denna kväll. Mycket trevlig helg. Snart bara veckan kvar till mötet uppe i huvudstaden. Ett prov, besök på Amerikanska ambassaden för visum och så träff med alla andra Explorius-studenter. Spännande. Folk frågar om jag  börjar bli nervös. Men det enda jag kan tänka på är hur jag ska få ner alla mina kläder i min väska. Typiskt. Nu ska jag krypa ner i min gosiga, varma, underbara, härliga, perfekta säng!

P&K

och en del av mitt hjärta...


En helplanerad pluggdag förvandlade vi lätt till något helt annat.
Jag är så oerhört bra på att planera, men dethär med att efterleva planeringen. Hm.
Nu ska jag hem till min hjärtevän i Smedby för myspys,
och innan dess ska vi hinna springa förbi D med glass.
För när man är sjuk så får man glassbesök.
Sådana är reglerna och han kommer icke undan! ;)

P&K


Hej kvällsmys.

Sova.
Jobba.
Grilla.
Dansa.
Njuta.
Leva.

Maybe I was born to run!



Problem må vara till för att lösas,
utmaningar till för att tas.

Jag antar att jag ju närmare 18 årsdagen kommer desto fler vuxenpoäng
(läs kvinnliga vuxenpoäng!) har jag ett behov av att samla.
Jag har skaffat mig ett par högklackade skor (läs bokstavligttalat!) ...
Och jag som alltid har varit en on-the-ground-tjej.
Moha! Där har vi en utmaning!
Sedan har vi min älskade familj, my team
som alla har gått och blivit stora löparfans.
Alla är ute i spåret och springer,
hela tiden. Konstiga är vi, oh ja!
Tillsammans med S.Wernerson har jag satt upp mål,
jag ska ha en plats i my new high school's crossteam (löparlag!)
Här pratar vi staterna, inget jäkla "kom ni som vill, lika för alla",
oh nej, jag måste befinna mig två veckor innan skolans start för att inte missa mina try-outs (uttagningar).
Är det så de vill ha det, är det så jag kommer leverera det!
Jag ska slå mig in i laget i vilket fall.
Tävlingsinriktade människor med kroppar skapta för att gå sin egen väg,
i ett tempo där alla är beroende av sin yttersta drivkraft för att överleva.
Tvärtemot allt jag känner till och allt jag någonsin har omgett mig med.
Gud, jag kommer älska mentaliteten!
Nu ska jag snöra på mig mina joggingskor och ge mig ut!
Kvällen ska spenderas med svenskaarbetet i högsta hugg
och därefter med Lisbeth & Mikael.

P&K


 

Ps. Tre och en halv månad kvar. Fjärilar i magen. Ds.


.

090412

Fixade närmare 9 km idag tillsammans med Whitesnake & Roxette.
Min andra bok om Edvard och Bella är begravd,
jag är fast i drogträsket. Och jag förstår vad Edvard menar,
jag har också sett en meteor. Och nu sitter jag och tittar på himlen
i hopp om att en dag få se den igen.
Och nu har jag fått oväntat besök, utan Gevalia.
John Mayer spelar gitarr i vår bakgrund,
sedan fyller vi luften med en massa ord.
Och jag har börjat tycka om söndagarna igen.


And I'm a bad boy, cause I don't even miss her.

Vare sig det är solens strålar som så intensivt och beskyddande skapar ett mönster genom persienerna på mitt täcke.
Tanken på allt jag har framför mina fötter.
Musiken som spelas i mina öron.
Eller
Orden som avslutar alla våra samtal.
Kanske är det energin som har legat begravd under mina känslor.
Ett sammanträffande utan någon som helst förklaring,
ibland händer det.

Och jag gillar det.

Jag har använt tuschpennan till att tydligt skrivit busstiden på min hand, jag skulle behöva täcka hela min kropp med påminnelser om allt jag inte får missa. Min spanskalärare har föreslagit att jag ska tatuera in - ett vänligt men BESTÄMT- glöm inte spanskan! Jag har inget att säga till mitt försvar mer än att jag tycker om att leka med tiden, men idag ska texten på min hand leda mig till Halvars och en extremt trevlig person. Den tanken gillar jag ännu mer.

Edvard har lämnat Bella, och jag kan komma på mig själv att låta tårarna möta mina kinder för att jag avskyr känslan av hur tiden förändrar saker för oss människor. Jag kan inte sluta hoppas att nästa kapitel dyker han upp igen, så jag måste fortsätta läsa, måste fortsätta hoppas på att Bella en dag kan känna sig hel igen. Att Alice ska låta sina tänder tränga igenom hennes hud och göra henne till vampyr. Jag är drogad, helt inne i en värld, i Forks, bland varelse som inte sover eller äter, bara dricker. Men som självklart går på diet. Önskan om att detta kapitel är skrivet finns där, men det behöver jag inte skriva på min kropp med en tuschpenna, den påminnelsen har jag gömt i mitt hjärta.

Nu ska jag dra på mig ett par jeans och fortsättningsvis dansa runt till John Mayer och Melissa Horn.



.

Do it with a heart wide open, and say what you need to say.

Galet bra dag, sol, jobb,glass och allmänt tokigt lycklig! Jag är extremt sugen på att snöra på mig löparskorna, slänga på mig mina älskade Niketights, sätta upp håret i en knut, placera iPodlurarna tätt i mina öron och bara springa. Bara springa och låta rytmen forma mina steg och mina tankar i en enda stor guldspira av energi. Jag förstår vad Håkan försöker förmedla med uppsnärjd i det blå, jag är förtrollad av att andas denna luft. Jag antar att man är lycklig när man kan sitta och uppskatta små praktiska innefickor i jackan, att det finns kvar flingor i paketet, hur fina byxorna blir när de är uppkavlade, kortet farmor skickar på namnsdagen, gamla mappar man hittar som man kan återanvända. Töntiga detaljer i livet, det gör mig glad, alltså är jag lycklig, mer än lycklig. Jag vill bara springa ut och skrika av lycka, glädje, känslor. Nu ska jag tygla min glädje och omsätta den bland trevliga människor, den trevliga helgen stundas.


She's a good girl, loves her mama
Loves Jesus and America too
Shes a good girl, crazy 'bout Elvis
Loves horses and her boyfriend too

It's a long day living in reseda
There's a freeway runnin' through the yard
And I'm a bad boy 'cause I don't even miss her
I'm a bad boy for breakin her heart


All the vampires walkin through the valley
Move west down ventura boulevard
And all the bad boys are standing in the shadows
A ll the good girls are home with broken hearts

I wanna glide down over mulholland
I wanna write her name in the sky
Gonna free fall out into nothin
Gonna leave this world for a while

And Im free, free fallin
Yeah Im free, free fallin

And the New world is getting closer.

Jag är tveksam till att det finns många saker som slår ett recept med indgridienser såsom sol, bad, thaimat, stränder, shopping och goa människor - oslagbart & behövligt! Efter femton dagar i Thailand hann jag bara hem och slänga in väskorna innan det bar av till Sofie & Ida för en natt med thaimat & filmmys. Och dagen idag har gått åt till att träna, träffa Jessica & inhandla fortsättningen av Ljudet av ditt hjärta och Män som hatar kvinnor. Jag kan inte få nog av varken Bella & Edward eller Lisbeth & Mikael. De skriker på mig, så jag antar att jag är tvungen att kila och börja fortsätta följa deras äventyr.

P&K


.


Thailand.

Och imorgon blir det att lämna det kalla landet. Det ska bli så extremt skönt att få komma bort från allt, få ersätta kylan mot lite sol och företagsekonomin mot surfing, men ändå kanon att komma hem till något fint. Imorgonbitti är det Arlanda och raka vägen till Patong. På onsdag är vi framme klockan sex på morgonen, då ska jag bara slänga in väskorna på hotellrummet och på med bikinin för att ta en tuktuk till Kata där Malin väntar på stranden. Mums för den tjejen!:) Sedan väntar femton dagar av strand, snorkling, förhoppningsvis lite fina vågor att surfa på, dykning på Racha Yai & Similian Island & en jäkla massa mys.

För sju månader sedan var jag på Arlanda med Sofie, sittandes med varsin mangosmoothie och redan där låg dubbelvikta av skratt, med en underbar Mallisresa framför oss, en vecka fylld med bad, dans, skratt & glada Kalmarkillar! Och när jag åter är hemma ska vi ta en date och börja planera nästa äventyr. Kanske får vi med oss Victor & Anton på nästa med? ;) Dagen idag har gått i en väldans fart med Levi's platningen (låter fortfarande lika klatchigt!) med världens bästa vänner, tack för all hjälp! :) (Har lyckats sno åt mig ett par bilder av D!). Har även hunnit med att lämna vår favoritglass åt Jessa, som har blivit sjukling idag igen och hon hann proppa på mig en massa  tidningar. (:

Nu ska jag komplettera min sista packning, proppa iPoden full med musik och äta mammis goda thaimat.
P&K





Tidigare inlägg
RSS 2.0