Nattbloggare och nollning.
Jag har förstått att vi har en hel bunt små flitiga bloggare i Sverige som sitter och kräpar ihop sina inlägg såhär på kvällskvisten. Jag kan inget annat än att hålla med om att det är riktigt mysigt att sitta med datorn i sängen och skriva av sig. vad är det egentligen som ger oss inspiration? Vad är det som tenderar vår skaparlust att ibland försvinna? Oftast faller det sig bara naturligt att skriva ner det som känns rätt för stunden. Vissa dagar önskar jag att jag hade mer att skriva om. Andra dagar tar orden inte slut. Kanske är det just denna process vi kan kalla bloggbalans?
Jag vet att min kropp behöver extremt mycket sömn. Ändå ska jag hålla på och trotsa med tiden. Experimentera med timmarna. Fram och tillbaka. Suck. Imorgon väntar mitt första privilegie som andra ringare: NOLLNINGEN! Ni vet då tredje ringarna utsätter första ringarna för... prövningar? ;) Jag kommer så väl ihåg min nollning förra hösten. Två timmar av förlust i strippvolleyboll, rulla-kroppen-inoljad-i-sanden, doppa håret i en blandning av grädde, senap & mjöl (kan ni föreställa er hårets... konsistens efteråt?) Jag längtar som en tok efter att få ge igen (?) och nej, visst var det inte de stackars ettorna som utsatte mig förra året. Men ja, känslan av att få ta ut det på någon är rejält lockande.
Idag var vi faktiskt lediga, så jag & Fanny passade på att köra igenom naturkunskapen. Mycket skönare att ha den gjord så att säga. Men, ibland funderar jag på om vetenskapsmännen satte konstiga ord på begreppen i enbart syfte att låta smarta?! Och ja, visst låter det smart. Därefter kom Niclas hem till mig. Vi såg Alla hans ex och en del av Band of brothers (som enligt honom ska vara toppenbra, så ja, jag gav det en chans!). Därefter var vi grymt flitiga och avslutade naturkunskaps frågorna! Damn vad vi är bra!
Kram,
Louise
