Will you still call me superman?
Ärligt talat saknar jag ord, jag vill skriva, men det min kropp är fylld med en massa kraftfulla känslor som inte verkar kunna formuleras i ord som skapar dem rättvisa. Stack upp till huvudstaden igår med Sofie, Nicke & Linus för att se 3 doors down, ett av mina två favoritband. Och för att vi frös häcken av oss fick vi sådär väldans bra platser näst längstfram. Vilka jäkla band, vilka jäkla låtar, vilken jäkla scennärvaro!!! Och jag antar att de har en viss speciell plats i mig pga hur deras låtar har hjälp mig genom svåra saker. Jag älskar 3 doors down, helt enkelt!
och nu har jag sådär sjukt mycket att plugga (utan överdrift) då både helgen och hela nästa vecka är fullproppad av planering, och Lexington ska ha VIP-öppning. Så, nu ska jag fortsätta att jobba med min underbara naturkunskap.
Louise
