A million miles away.

Slutade mycket tidigare än tänkt idag, skönt värre! Jag är delad, dubbelvikt delad. Jag längtar till USA så att jag nästan spricker, HELA JÄKLA NIO MÅNADER KVAR. Samtidigt som jag får ångest av att tänka ENDAST NIO MÅNADER KVAR. Nej, jag är inte schitzo... Jag bara vill så mycket för tillfället. Nio månader kan låta så mycket... och så lite. Sju månader kvar av gymnasiet, that's it. Inte för att jag någonsin har sett det som ett problem, jag har så mycket mål, drömmar och idéer. Så mycket jag vill göra. Men samtidigt, alla människor, alla saker , ja allt... Men, somsagt jag har så många rader jag ska fixa till mitt CV. Så mycket jag vill göra. Att sätta sig i skolbänken direkt bli det inte tal om, efter trean ska jag ut!

Sitter med Sofie i telefonen, vi har övergått till någon slags form av "prata-för-underhållningens-skull-inte-för-att-vi-behöver-det". Antingen sitter vi bara tysta och lyssnar på varandras bakgrundsmusik eller så pratar vi... eh... värmländska... Vi är trötta och hungriga, därav resultatet. Med tanke på det sistnämnda kanske jag ska fixa mig lite käk. Ha det bra,
P&K
Louise