A million miles away.

Hej. Jag fick ett litet bloggsug och tänker skriva av mig. Igår kväll var det rockkväll med ett gäng tjejor hemma hos mig. Vart väldigt trevligt! Och idag har jag jobbat, jag känner mig så duktig. Visserligen gick jag raka vägen ut från min jobb, in på Gina, och köpte upp dagens lön. Men det hör inte hit. Jag känner mig så duktig (!!!) !

Har ni varit med om att ni sover och drömmer en väldigt underbar dröm. En så pass underbar dröm att verkligheten gör dig besviken? En så pass underbar dröm att du önskar du fick stanna och drömma föralltid. Inatt hände det. Jag mår verkligen underbart och jag skulle vilja beskriva mig själv som lyckligast i världen. Men denna dröm fick mig att vilja byta ut min verklighet mot att få stanna i drömmen. Haha, ganska larvigt? Drömmen var för personlig, men säg såhär: jag fick något jag hemskt gärna vill ha, en chans att få det. Jag förstod aldrig att jag drömde utan uppfattade (samtidigt som jag drömde) att detta verkligen hände. Så när jag vaknade var besvikelsen tung. Hur kan det bli så? Jag har gått hela dagen och tänkt på det. Och jag kan inte förstå varför. Nu yrar jag igen va?

Haha, vad händer annars i mitt liv? Jo, jag var ensam hemma med mamma & micke ikväll. Min första tanke var att sticka ut på bio med lite peops, men efter att ha tänkt efter så skulle detta bli min första hemmakväll på... tre veckor ? Japp sedan kvällen innan Mallis var jag hemma med la familia. Men då sprang jag omkring som en galning och packade in i det sista (som vanligt!) så ja, det kändes som om det var dags att ta lite filmkväll. Mamma gjorde pasta och en väldans god skaldjurssås till. Och så såg vi Ps. I love you. Jäkla underbar film.

Nu ska jag mysa ner mig med min bok "Stella & Sebastian". Imorgon är det work på g, money money money. Om ni tittar riktigt noga in i mina ögon efter denna helg så kan ni se små gyllenbruna dollartecken. Håll utkik!

Godnatt
Sunshine