A million miles away.

Jag tror inte bara det handlar om vad man hittar i personen man vill vara med.
Utan vilka sidor personen i fråga kan plocka fram ur dig.
.

Ni vet känslan som likt en fjärill flyger runt i magen före något stort, före något man vet kommer innebära lycka, utveckling och något som kanske kommer förändra livet "as we know it so far". Jag har en sådan fjärillkänsla i min mage, en känsla som gör mig glad och säger mig att jag står inför något nytt, något stort. jag kan bara inte riktigt sätta fingret på vad det är, eller varför, även om jag har mina aningar. Jag känner på mig hur mitt liv som jag känner till det nu kommer att förändras och jag är redo för det. Och förutom den fjärillsliknande känslan i min mage är jag så otroligt förväntansfull på morgondagen. Julafton har alltid varit speciell för mig, även om julkänslan i år har varit noll, jag såg fram imot att få ta föregående helg till att återhämta borttappad julkänsla. Men istället blev helgen fylld med oväntade saker, det gäller att vänta allt negativt till det positiva. Jag älskar julen, men jag brukar alltid ha en massa otur veckorna innan, släktingar som insjuknar och dör, olyckor, saker som inte blir som man har tänkt sig osv. Men still, älskar jag julen. Jag antar att jag är förälskad i tanken bakom dagen, att visa uppskattning, jag älskar uppskattning och jag älskar att få uppskatta.  Vägen till mitt hjärta är nog just uppskattning, jag tycker om människor som vågar uppskatta andra, det gör dem så äkta och levande, så starka. Uppskattning är så mycket, genom handlingar som kan vara så små. Ett litet sms kan göra mig helt varm inombords, att visa att man tänker på varandra, jag älskar det! Och att bara få samla familjen och de man älskar, jag ÄLSKAR julen!

Imorse kröp jag ner under täcket hos en söt liten fjant och spenderade morgonen med honom, väldans bra start på dagen må jag säga. :) Och mellan klockan ett och halv sju jobbades det. Jag älskar mitt jobb, men nu är ledigheten riktigt välkommen. Och vid sju kom Sofie förbi för att hjälpa mig inhandla de sista klapparna, äntligen är jag klar! Mest nöjd är jag med lillbrorsans små streetskor från Nike, han kommer bli ungen med attityd när han sätter ner fötterna i dem. Jag älskar att se ungar med små miniatyrer av klassiska utgåvor av converse/nike/adidas-skor och märkeskläder, det speglar sådan oskyldig attityd. Snacka om att mina ungar kommer vara klädda topp till tå av sådan utstyrsel. Och efter stadsvandringen med tusen påsar i händerna åkte jag hem till Sofie för lite julklappsbyte och mys. Hon fick en berlock från Thomas Sabo med orden "Last night the DJ saved my life", lite symboliskt då det är the DJ's som skapar musiken och sådana som Sofie som behöver den. Sofie är the dancing queen, ärligt talat, kvinnan är dans! Och utav henne fick jag ett brythjärta i silver, så att hon alltid kan vara med mig. USA närmar sig och tanken på att vara tvingas vara utan henne i så många månader kväver mig. Hon är min bästa vän, mitt stöd, min andra halva. Tack älskling! Nu börjar tiden ticka ner mot den stora dagen, min favoritdag på hela året, julafton. Mina familjemedlemmar har laddat upp kvällen innan dagen med riktigt god mat och Ensam Hemma 2-filmen och must, mumselimumsmums. För första gången i mitt liv innehåller min önskelista bara en skriven rad. En rad med ett namn och ett hjärta bredvid. Det och en önskan om att mina nära får må bra och vara lyckliga, det är allt jag behöver. Imorgon får vi se vad tomten har i säcken.

Jag skulle vilja önska er en dunderbra jul, ta vara & uppskatta varandra.


dear Santa, there's just one thing I need. ♥

Ibland blir det helt enkelt inte som man tänker sig, och bra är väl kanske det. Denna lördag hade planerats att spenderas jobbandes och därefter julhandlandes med mami. Men istället blev det fem timmar på akuten, men det är väl kanske lika mysigt det. För det första skrämmer sjukhusmiljön mig något enormt, kala gröna koridårer med en svart-och beigemålad tavla hängandes här och där. Allt det dystra "här-skulle-lika-gärna-en-skräckfilm-kunna-spelas-in" som speglas inom sjukhusväggarna gör det obegripligt att förstå hur man väljer att ta sig dit för att må bättre. Tänk så många liv som räddas mellan dessa golv och tak, så mycket glädje som skapas, varför väljer man att belägga det hela med en så pass otäck miljö? Om någon har en tillsynes logisk lösning, berätta! Okej, jag antar att jag svamlar för mycket igen, men jag är trött. Så till det andra, jag besökte då denna underbara plats för att jag redan igår började känna av att någonting var fel. Inatt vaknade jag av en smärta i bröstet och värken släppte inte under dagen. Så, jag blev skickad till akuten för att folket runt omkring mig hade olika möjliga teorier om att mitt hjärta. Ursh, vad jag hatar sjukhus vid närmare eftertanke. Jag antar att jag är en sådan person som vägrar inse att något är fel, jag hatar att vara sjuk, och förstår inte allvaret fråns det att andra tvingat mig inse faktum. Så, efter fyra timmars väntetid, ett par tester, lungröntgen och tre sköterskor som frågar samma frågor så fastställdes att jag har en väldigt, väldigt lätt lunginflammation som har uppkommit pågrund av stress och träning vid förkylning. Inget smittsamt, inget farligt, utan ett sätt för kroppen att signalera en varning -jag behöver slowa ner helt enkelt. Jag ska absolut fortsätta jobba på måndag som vanligt, det enda jag ska göra är att skippa träningen i tio dagar, vilket är pest och pina, men antagligen värt det i det hela stora. Och min smärta har slutat, den uppenbarade sig tydligen bara för att signalera varningen.

Från början hade jag ångest, ångest över att behöva gå från jobbet, ångest över att jag egentligen visste att det kunde vara något allvarligt, ångest över att jag behövde inse att något var fel. Som sagt, jag hatar att vara sjuk och behöva inse det. Men, vid närmare eftertanke så känns det skönt att någon talade om för mig att jag behöver prioritera bättre. Så, jag ska prioritera bättre. Fr.o.m. januari får jag en  hel helg ledigt varje månad och jämför då med det senaste halvåret då jag endast har haft totalt EN helg på dessa fem månader så bara det blir en förbättring i sig! Det krävs helt enkelt att jag tar fram det positiva ur det här. Denna höst har varit väldigt stressig och nu ska jag ta tag i det hela. Jag spendera mitt lov med roligt jobb, mysiga filmkvällar, julmys, bio, varm choklad och med en massa roliga människor! Nu jäklar kör vi helt enktl! ;)

Och nu sitter jag och nördar 3DD och Pink Floyd, det sistnämda har jag blivit påverkad att lyssna på av någon söt människa som har god musiksmak! :) Ska krama kudden inom den närmsta timman och därinnan hinna se klart Million Dollar Baby. Men som sagt, ibland blir det inte alltid som man tänker sig. Och då får man helt enkelt göra det så mycket bättre! :)

If I go crazy then will you still
Call me Superman
If I'm alive and well, will you be
There holding my hand
I'll keep you by my side with
My superhuman might
Kryptonite

P&K

.

Hej hallå! Min dag har bestått av nio timmars jobbande, så nu vill jag bara slänga av mig kläderna och krypa under täcket... Jag älskar julen och det är så mysigt när äldre par kommer in med barnbarnens önskelistor i högsta hugg och letar efter "vad var det nu märket hette.... kviiiiksillver?" Mmmmmmm, jag älskar julen! Även om den i år blir ganska, ja, fylld med massa andra saker. Jobb. Men jag tycker om mitt jobb, så stackars er som måste ägna dygnen åt att göra ingenting, se på film uppkrupna i täcket med en kopp varm choklad i handen, eller parta hela nätterna, umgås med den där människan som stoppar in fjärillar i din mage, shoppa, åka skidor, fika, se på bio och allt annat tråkigt när jag jobbar! Jag lider med er, jag gör verkligen det! Men som sagt, mohaha, detta ska bli världens bästa jullov och mitt sista gymnasiella jullov i Svea så jag får väl ta och tvinga mig till att göra allt det där i alla fall på kvällarna! :D

Nu ska jag packa ihop morgondagens kläder. Klockan 9.15 ska underbaraklassen träffas för lite Sunes jul och avslutning. Därefter bär det av till Linköping med Simone & Elin, för här ska det handlas julklappar! Och så, sist men inte minst väntas Kunskapsparty på kvällen. Mumsimys! ♥

P&K

Hej alla glada! Idag är det måndag, vilket innebär att det bara återstår 4 dagar kvar till juuuuuulov nananana! Och dessa fyra dagar ska vi naturligtvis se till att utnyttja rejält och göra dem till världens bästa! Tyvärr var denna måndag en av de mindre bra, jag hatar stress och ändå lockar jag alltid till mig stress. Hur som helst så klarades mitt livs sista narurkunskap b-prov av idag, fruktansvärt skönt! Och nu återstår endast matteprov imorgon, inlämning av somaliaarbetet i geografi samt engelskaredovisning, it's just to bite and get it over with!

Eftermiddagen spenderades med Clara och resten av kusinerna hos mormor & morfar. Vår årliga tradition att klä julgranen och mysa gick av stapeln, även om den i år varvades med en massa matteplugg och morfar som sådär lite smidigt försöker övertyga mig om att "hemma är allt bäst, så vad ska jag då borta i Amerika och göra?" :)

- Julen närmar sig.
- Decembermys.
- Underbara människor.
- Lovlovlov.
- Julklappshandling.
- Varm choklad med grädde.
- Snö, snart (!!!)
- Önskelistor.
- Världens bästa jobb.
- Skratt.
- Tre nya boxar med VÄNNER.
- Must!
- Någon man tycker om! :)

Ha en underbar tisdag!
P&K


.

Fredag imorgon, oh yeah man!
Jag har sjukt mycket att plugga.
Men som sagt, fredagen är min dag.
Nu ska jag bege mig till geografin.
Ha världens bästa dag imorgon!
Puss på det! 

Tjugo dagar kvar till den stora mannen med den röda mössan kliver in hos mormor och morfar. Tjugo av årets bästa dagar! Tjugo dagar som kommer innehålla blod, svett och tårar- något man planerar in och skapar strategier för som kunskapare... Tjugo dagar att spendera med de bästa. Tjugo dagar att vara glad av. Tjugo dagar att käka thaimat och se på VÄNNER, eller nej vänta det kommer efter dessa tjugo dagar (!!!!) Med tanke på dessa tjugo dagar innebär det att endast tjugosju dagar återstår tills vi står med ett glas skumpa i våra händer, tittar upp mot fyrverkerierna på himlen och önskar oss det bästa året av våra liv. Nästa år kommer innebära så mycket. (Måste bara påpeka att jag älskar att skriva 9:or, så det kommer bli ett perfekt år att skriva datum på - sjukt bra anledning att längta efter det nya året!)  En helt annan värld. Ett helt annat liv. Det otäcka är att det inte var länge sedan Emilia hämtade upp mig för att ta en nyårpromenix, vart efter det sprangs tillbaka till befolkningen och det nya året firades in med skumpa. Det var ett år sedan. ETT ÅR SEDAN. Ännu otäckare är det att tänka på att det var som igår jag stod tillsammans med Johanna på trappan med utsikt över Phuket när de fyllde himlen med ljuslyktor. Och där stod vi tätt intill varandra i våra fina klänningar med glas i händerna och blommor i håret och önskade att kommande år skulle bli det bästa, någonsin. Det var två år sedan! Två år sedan jag spenderade tre veckor i Thailand, Phuket, Phi Phi Islands och Bangkok med en av mina absolut bästa vänner och våra familjer. Två år sedan! Det är alltid lika spännande att spekulera i framtiden och sedan se tillbaka på spekulationerna och konstatera resultatet. För ett år sedan trodde jag att jag idag skulle stå någon helt annanstans, med andra människor och andra minnen. Jag älskar när framtiden använder fantasi, eller är det kanske jag som vågar prova nya outforskade vägar? Hur som helst så ska det bli kul att se vart framtiden tar mig den här gången!

Och resten av familjen har just anlänt med thaimat från Spicy, you just got to love it, vilket innebär att detta inlägg kommer avslutas inom loppet av en femtionio sekunder. ♥ Ha en sjukt bra kväll! 

"All the best DJs are saving
Their slowest song for last
When the dance is through
Its me and you
Come on would it really be so bad
The things we think might be the same
But I won't fight for more
Its just not me to wear it on my sleeve
Count on that for sure

All I can say
I shouldn't say
Can we take a ride?
Get out of this place
While we still have time
You want to take a ride?
Get out of this place
While we still have time
Yeah - We still have time" 
/ Jimmy eat world, mitt favorit kvälls-natt-morgon-band! 


P&K
Louise

Åh, jag älskar december. Det kanske rent av är min favoritmånad! Dock har jag varit hängig hela dagen, med halsont och hosta. Jag har varit frisk hela helgen men antar att jag har känt av det sen jag sprang förra veckan... Typiskt, kände på mig att detta skulle ha blivit en sjukt bra måndag (haha, omedveten ordvits). Och hade tänkt dra ett varv i skogen igår, ganska glad att jag avstod och lyssnade på min älskade mamma för en gångs skull. Hur som helst, så somnade jag i förmiddags när jag läste de sista kapitlen i min svenska bok, och vaknade för någon timma sedan. Så, där gick den dagen! Jag stör mig på att jag bara är halvsjuk, ni vet hängiga och hostandes men ändå inte död och helt utmattad. Känns bara onödigt att vara mittimellan, då är jag hellre riktigt frisk! Ursh, vad jag klagar idag? Eller yrar, för den delen. Imorgon ska jag vara i skolan igen!

Vecka 49 (!)  i korthet:
Tis: Eftermiddag hos A & B.
Ons: Jobba?
Tors: Jobba - klubbkväll.
Fre: Jobba + fest (?)
Lör: Jobba + fest
Sön: Jobba + panikplugga!

Japp, full vecka, fulla muggar, full rulle... Aa, ni hajar. Nu ska jag återgå till min svenska och sedan soova tidigt och bli helt frisk så att jag kan få spendera morgondagen med mina diamater utan att smitta ner dem!


i love love love love looooove December. ♥