A million miles away.

Hej. Tänkte ge er en rekordsnabb rapport: dagen började med ett abspass klockan sju tillsammans med Elin & Ida, frulle på skolan och prov i rättskunskap. Riktig härlig dag som avslutades med en mysig repa på staden med Angelica! :) Imorgon gäller störlopp i Rommes backar och just nu ses Ekwall synar Ara Abrahamian, brottare och - en av mina favoritsvenskar!

P&K


I don't know why I want you so
'Cause I don't need the heart break
I don't know what addictive hold
You have on me I can't shake
No, I'm not in control
So let me go

Release me
Release my body
I know it's wrong
So why do I keep coming back
I say release me
'Cause I'm not able to
Convince myself
That I'm better off without you

Inga hinder, ingen rädsla.
Bara nyfikenhet och fjärillar i magen.
Om tjugofem veckor gäller det
- ta världen med storm,
ingenting annat!

Med rättskunskapen i högsta hugg, benen uppdragna på stolen och James Morrison i öronen har jag gjort intrång på Bibban. Motivationen i alla dess former har lagt beslag på min kropp och det är precis vad jag behöver. Jag kan dock inte slita mig från att då och då smita in på olika resedagböcker och drömma mig bort över Atlanten. När som helst kan en värdfamilj, min nya familj, ramla in i min mailbox. Batteriet på datorn håller på att chippas helt och tur är väl kanske det, så att jag kan ägna mig helt åt rättskunskapen som vi har prov på imorgon... Om tre timmar ska jag möta upp Ida för dagens första träningspass och innan dess så ska jag ha jobbat effektivt.

Ida (Kullen) om du möjligtvis råkar slinka förbi detta inlägg så får du jättegärna lämna din mailadress för jag vill höra mer om dig och Italien :) Hoppas du mår bra tjejen!

P&K

Och så var helgen ett minne blott. Två dagars jobb. Bio & käk med Phille. Och så yoga med Elin. Såg Benjamin Buttons otroliga liv, sorglig & speciell men väldans bra. Nu är jag sådär rikigt seg och bara längtar efter att få krypa ner under täcket. Åh,  bara ordet "täcke" får mig att halvt ramla av stolen. Och imorgon är det måndag, vilket innebär bodypump kl 6.45 (!)

Ha världens bästa vecka!
P&K

Och fredagen kom. Nu existerar bara 25 fredagar kvar innan The United Days of Mine. Idag har jag varit riktigt duktig och pluggat bort en stor del, jag kanske klarar av mina tre extrakurser i alla fall. Klockan fem körde jag sextio minuter afro och därefter sprang jag en halvmil med Mary. Min kropp är död men jag njuter! Imorgon är det jobb och sedan bio.

- Tar jag studenten med med min årklass eller 92:orna?
- Var hamnar jag i USA?
- Tänk att det finns människor på andra sidan Atlanten som ikväll lever sina liv och inte har en aning om att just jag kommer entra deras liv om ett halvår. Vilka kommer jag träffa?
- Vilka relationer kommer finnas i mitt liv under året? Vilka kommer stå kvar och vilka kommer tillkomma?
- Vad kommer jag syssla med under året som yankie? Surfing? Cheerleading? Golf? Löpning? Simning? Eller bara shopping kanske?
- Kommer jag träffa mitt livs kärlek däröver?
- Kommer jag tycka om landet så mkt som jag tror jag kommer göra?
- När får jag reda på vilka min familj kommer bestå av?

Blablabla, tusen frågor snurrar i mitt huvud och nu är det bara att vänta och se!
Ha en underbar helg!
P&K

Egentligen borde det finnas en av/på-knapp som ger oss möjlighet att själva kunna kontrollera alla tankar. Jag bör erkänna för miljonte gången att jag tillhör kategorin "tänkare", ofta, ofta tänker jag på saker som kan, har och kommer hända. Värderar, planerar och drömmer mig bort. Ni underskattar och missförstår mig om ni tror att det är pga uttråkning det sker, oh nej! Jag bara älskar att tänka på allt jag vill göra, alla resor, eller okej USA. Onekligen går många tankar till USA. Och på tal om mitt nya hem så kan jag berätta att den gamla familjen, alltså min "riktiga" familj här hemma kommer sakna mig så. När jag lite fint försöker lägga fram min nedräkningsposition och hur tyst det kommer bli utan mig här hemma (allt med försök att få dem att inse att det kommer sakna ihjäl sig efter mig). Hm... låt oss se hur min familj då reagerar: Jo, min syster är i stående kamp för att få min garderob och min bror berädd att slåss för att få min säng, vilket leder till att de bägge är överens om att ju tidigare jag åker desto bättre. Det är så enormt smickrande att veta att de kommer sakna mig! ;) Jag kan sitta och prata USA med J i timmar, om vilka jeans vi ska packa, hur vi ska ha håret under flyresan, vilken sorts träning som krävs för att vi inte ska insupa allt för mycket "amerikansk (mat-) kultur". Ni skulle bara veta vilka problem vi har. Ska FRIENDS-boxarna med eller inte? Ni vet frågan alla någon gång får, i stil med "vad skulle du ta med dig till en öde ö?" Well, I'm gonna have to answer that for real! Dock funderar jag starkt på att bara packa bikinin och passet. Det skulle bli så mycket enklare och jag menar vad mer behövs? Jag skulle garanterat klara mig perfekt! Punkt slut.



... TGR LOU - You can't say no...

Dethär kanske kommer bli mitt livs bästa vecka. Jag vet inte, kanske, möjligheterna är obegränsade. Så ja, jag tycker vi bestämmer att dethär ska bli den bästa veckan någonsin. Så, då var det bestämt! Tränade yoga igår och sov hos min Sofie. Tanken var att vi skulle krama kudden i god tid, dethär med god tid har vi aldrig varit vidare bra på. Istället sloknade vi efter två timmars massage, vilket vi är mycket bättre på! Och vid halv sex var vi uppe och började morgonen med bodypump, för som sagt -denna vecka ska ju bli den bästa! Nu ska jag återvända till the beloved spanish work!

P&K

 
Ge mig juli så jag slipper tänka. Få mig att förstå att det kommer en bättre anhalt.

Jag antar att jag kommer fortsätta undra hur vår väg hade sett ut,
även om jag har bestämt mig för att vända om och hitta en annan tillbaka hem.
Men fortfarande, jag kommer fortsätta undra.

Lusten börjar sakta men säkert komma tillbaka, i alla fall till träningen! Hela våren ska gå åt till att göra allt som ska hinnas med innan USA. Ett halvår kvarstår, vad och vilka som kommer ingå återstår att se! Nu ska jag fortsätta packa.


P&K

Ibland försvinner lusten helt att dela med sig av sitt liv iform av ord. Men jag lever och jag lär. Och tro mig, snart är jag sugen på att tillverka en hejdundrande text till inlägg, men inte idag. Om en halvtimma ska jag möta upp Fanny och eftersom att jag är mästaren själv på att missa bussen bör jag nog kila utåt till hållplatsen i förebyggande syfte.

P&K